Bli skapare av:


Mallrats

Föreläsning och inbjudan till att vara med i Mallrats konstprojekt.

Är ni intresserad av en föreläsning om Mallrats och konstens möjligheter i staden? Det rör sig om en presentation som är spännande och givande både för elever som lärare, gamla som unga. På vilka sätt kan vi som invånare vara med i att ta del av staden och hur kan vi påverka dess utformning? Dessutom innefattar det här en direkt inbjudan till samarbete.

Mallrats är ett konstprojekt som skapas gemensamt med unga individer i staden och flera andra sammarbetspartners. Sist när det drevs med elever ifrån Viktor Rydbergs gymnasium så fick vi efter två intensiva projektveckor med oss Moderna Museet och deras ungdomssatsning Museum Museum som partner. Museum Museum är ett reflexivt konstnärligt projekt som drivs av Moderna Museet tillsammans med inbjudna konstnärer och vill utveckla både museet och ungdomarna som deltar. Det här ledde sedan till en en spännande och mycket uppskattad utställning på Moderna Museet i april 2013.

Målet är nu att göra något än mer intressant av projektet genom att ge fler ungdomar utrymme som delaktigt skapande Mallrats i staden. Vilken den exakta riktningen blir är alla i projektet medskapare av. Viktiga nycklar delas dock ut genom föreläsningar med stadsplanering och konst som kompetensområden. Vilken är staden vi vill utveckla för framtiden?

Mallrats som idé är utformat och uppstartat av mig Kristoffer Svenberg, konstnär medgrundare och aktiv inom The New Beauty Council sedan 2007.

Offentliga rum och vikten av dem diskuteras i dagens läge ofta inom arkitektur, stadsplanering och konst. Vid ett stort antal tillfällen har jag själv givit föreläsningar inom området. Genom erfarenheter har jag kommit underfund med hur liten del av våra liv vi lever i sådana demokratiska och levande offentliga rum som eftersöks.

I projektet Mallrats Stockholm agerar vi kritiskt reflekterande på vår omgivning genom att experimentera och utmana med konsten som verktyg. Stadens privata rum, köpcentrum och det som brukar förklaras som "semi-offentlig" status placeras under lupp. Projektet lär oss bland annat att förstå på vilka sätt stadens utformning och arkitektur påverkar våra liv. Därigenom ställer vi sedan frågor om hur staden skulle kunna se annorlunda ut och följa annan logik. Frågor som leder till andra möjliga utformningar för stadens utveckling.

Var med och bli en aktiv skapare till det här!

För mer information eller förfrågan om föreläsning om projektet kontakta:
info@kristoffersvenberg.com
0736-18 33 46

Kristoffer Svenberg, The New Beauty Council






Process/Dokumentation: Lovisa Nordlöf, Matilda Bakke, Sara Dehlin och Rebecca Carlheim-Gyllenskiöld.






Installationsbild från utställningen: Mallrats Stockholm - Offentliga uttryck i privata rum, Moderna Museet 12-14 april 2013.

Souvenirbutiken: Karin Jensen, Lovisa Nordlöf

I det här verket överkommersialiseras konsten medvetet. Vad händer när konsten antar samma form som det man kan finna i vilken souvenirbutik som helst? Riskerar konsten idag att åsidosättas och förminskas till en sådan roll? Verket souvenirbutiken rör sig raffinerat på en metanivå då det är utformat som något som är verklighet i många av världens stora museer.













Alva Schiöler improviserar under arbete med performance på Supermarket Art Fair 2013, Kulturhuset Stockholm. 

Att göra eller att förstöra ett offentligt rum: PLATTAN SOM HAMBURGARE-RESTAURANG!


Som det då relativt nybildade The New Beauty Council gjorde Thèrése Kristiansson och jag ett verk och en slags protestaktion på Sergels Torg 2008. Titeln var: ”Till Minne av Sergels Torg / Att göra eller att förstöra ett offentligt rum”. Med enkla medel av tillfälliga skulpturer adresserade vi idén som lyfts av en inglasning längs med taket runt plattan på Sergels Torg. Vi såg hur en sådan inglasning skulle leda till att området under tak skulle bli mer likt en shoppinggalleria. Dessutom skulle plattans roll som en plats att demonstrera på eller utföra olika former av manifestationer vid försämras radikalt.


Sergels torg vill jag belysa som det idag viktigaste offentliga rummet i Stockholm. Det här torget går att beskriva som en väldigt övervakad plats dels av patrullerande polis, men också genom kameror och stadens olika individer som passerar. Men tack vare en god arkitektur av olika nivåer och rum, samt en tillåtande historia och atmosfär vill jag påpeka att det här snarare handlar om synlighet. Sergels Torg och då främst plattan är en verklig scen i staden. En plats där det som sker blir betydande. En plats dit individer ifrån stadens, och hela landets, olika hörn kan röra sig och synas centralt. Det är en plats där aktiviteter dagligen medieras genom fotografi och delas på digitala sociala nätverk och i press. Att vi har en sådan här plats så här centralt i huvudstaden Stockholm är oerhört bra och viktigt. Men att en multinationell kedja till hamburgare-restaurang fått lov att inrätta sig här mitt på torget är skandal och folk borde agera starkt emot det här!

Viktigt för ett levande offentligt rum är möjligheten att gång på gång kunna utmana och förändra rummet. Att det finns möjlighet för individer att ta rummet i besittning på olika vis. Att det finns en sådan inbyggd möjlighet och flexibilitet. Det innefattar dock inte att kommersiella butiker och ekonomisk marknadsstyrning ska få lov att styra flexibiliteten och förändringen här. Den formen av ekonomiskt marknadsstyrda rum är våra shoppinggallerior redan. Så hur har den här hamburgerkedjan lyckats få till en ockupering av Plattan och Sergels Torg? Dessutom just under den tiden av året då det här rummet på grund av varmare väder är än mer gästvänligt som scen. 

Kristoffer Svenberg, Mallrats Stockholm


Återkommer inom kort med dokumentationer ifrån Mallrats Stockholms utställning på Moderna Museet som ägde rum 12 -14 april.


Bilder från verket MM, animation, video, Matilda Bakke, Sara Dehlin (Mallrats Stockholm)

Vad är Moderna Museet utan dess konst? Vad är Moderna Museet utan att vara ett museum? Är det endast en plats för konsten eller kan det det också vara ett fristående varumärke? Tänk om Moderna Museet förknippades med endast logotypen och inte med konsten. Att det för individer utan intresse gentemot museets verk blev ett forum att söka sig till bara för att det ger en kulturell image. Är det möjligt för Moderna att marknadsföras som ett kommersiellt varumärke?

Vernissage 12 april kl 18:00 - Moderna Museet - Skeppsholmen - Välkomna!

Länk till FB event: Mallrats Stockholm på Moderna

Öppet: Fre 18-20 Lör-Sön 10-18

Mallrats Stockholm – Offentliga uttryck i privata rum

Genom att kritiskt adressera det privata och semioffentliga talar vi om hur vi vill utveckla staden och det offentliga för framtiden. Projektet Mallrats genomförs som ett gemensamt skapande av och med unga kreatörer ifrån olika delar av Stockholm. Köpcentret som stadsrum adresseras, elaboreras med och utmanas.

Offentliga rum diskuteras i dagens läge ofta inom arkitektur, stadsplanering och konst. Men i Stockholm lever vi till största delen i privata rum. Konst i offentligheten kan både göra eller förstöra ett offentligt rum. Det här beroende på hur konsten skapar ett tankemässigt och interaktivt utrymme och hur rummet tas i besittning genom konsten.

Med konceptet för Mallrats Stockholm ställer vi oss frågor om hur det blir när vi fokuserar på att utmana och göra konst i privata rum som är av “semioffentlig” karaktär. Kan vi förändra dessa rum genom att behandla dem likt offentligheter? Göra dem och deras strukturer mer synliga, offentligt tillgängliga och föränderliga? Skapa förståelse för rummens begränsningar och hur dessa omgivningar och miljöer är performativa för vår kultur? Det vill säga: Hur miljöerna vi rör oss i påverkar oss och vilka vi är.

Men vad sker då när Mallrats Stockholm tar sig in på ett stort museum? Moderna Museet som institution har en viktig historia och en mycket stark roll inom den svenska konstscenen med direkta kopplingar ut i den globala samtiden. Med Mallrats Stockholms verk, performances och interventioner väcks frågeställningar kring vad ett sådant museum har möjlighet att göra? I och med att Moderna Museet förankrar projektet Mallrats i sina lokaler så anknyter det till väsentliga delar i en sådan aktuell diskussion som: Vad är ett museum? Samtidigt med verket Mallrats koncept så adresseras då även museets roll i staden och samhället.

Kristoffer Svenberg, The New Beauty Council 2013

Medverkande: Matilda Bakke, William Björklund, Rebecca Carlheim Gyllenskiöld, Paulina Cederskär, Sara Dehlin, Laura Edman, Josefine Gyllensvärd, Cornelia Hinds, Karin Jensen, Jorunn Joiner, Sofia Kumlin, Emelie Meilink, Oliver Amadeus Norberg, Lovisa Nordlöf, Teresa Ranta, Alva Schiöler, Louise Silfversparre

Under våren 2013 har Museum Museum bjudit in Mallrats Stockholm att reflektera över Moderna Museet som offentlig plats. Projektet har ägt rum i samarbete med Viktor Rydbergs Gymnasium.

Ledare för Museum Museum: Lena Malm, Moderna Museet
Lärare Viktor Rydbergs Gymnasium: Sophia Desport
 Praktslakt & Process: Lovisa Nordlöf, Matilda Bakke, 
 Sara Dehlin och Rebecca Carlheim-Gyllenskiöld.
































Den 20 mars presenterades Mallrats Stockholm av Kristoffer Svenberg i anknytning till den turnerande utställningen ÄGD - Konst, hembygd och identitet. Den här kvällens program ägde rum på Studio 44 i Stockholm. ÄGD är ett konstprojekt om begreppet hembygd i vår tid. Projektet syftar till att förändra och förnya vår förståelse av vad hembygd är, utifrån den kulturella situation vi befinner oss i idag.

Att presentera Mallrats Stockholm med anknytning till frågeställningar rörandes hembygd och det lokala och globala gav en intressant resonans. Och särskilt med koppling till vad Dennis Dalqvist, under samma seminarium, föreläste om så som hemslöjdens roll kontra modernismen och den situation vi nu idag befinner oss i. Diskussionerna angrep bland annat den överdrivna individualismen i vår globaliserade samtid för att därigenom lyfta det gemensamma och delade med hänseende till det lokalas betydelse som viktigt. Flera intressanta perspektiv presenterades för vad som är viktigt i utvecklande av ett framtida samhälle.

En undertitel för kvällen var: Vad utgör ett hem idag? Hur påverkar det vår identitet? Vilken roll har kulturen? Något som bland annat Kristoffer Svenbergs kollega från The New Beauty Council Annika Enqvist diskuterade och gav fördjupande perspektiv om.


























Följ konstprojektet Mallrats Stockholm och få information om dess senaste uppdateringar via facebook.
Mallra (verb) ; att i en galleria/köpcentrum av privat alt. privat/semi-offentlig karaktär bedriva fri/kreativ/konstnärlig aktivitet som inte är genom transaktion bunden till köpcentrumets ekonomiska flöde och normala händelseförlopp.
   Som en hyllning till Lena Gustavssons Att
   handla utan att handla, En köpfri dag och 
   Kista+konst 2005 så gjorde Mallrats
   söndagen den 17e februari 2013 entré på
   Kulturhuset i Stockholm körandes
   kundvagnar. Genom att föra in vagnarna på
   Kulturhuset så höjs frågan om hur
   byggnaden allt mer kommersialiserats.
   Kulturhuset är ännu idag något av en fri oas
   under tak i Stockholm. Numera har det dock
   blivit väldigt tätt mellan caféer i byggnaden
   och det finns få platser att självklart sitta på
utan ett visst tvång att konsumera. Och när kundvagnarna även körs inne i konstmässan Supermarkets lokaler så anknyter de till konstnärsrollens ekonomiska villkor och politiska ställning. Är det kundvagnarna som ska fyllas?
  

  
   I Mallrats manér (mallra) arrangerades och
   bedrevs vandringen av och med Alva
   Schiöler, Alvin Wahlgren, Amela Edman,
   Emelie Meilink, Kristian Remnelius, Kristoffer
   Svenberg, Laura Edman, Leon Kuhn, Signe
   Alhström Skarstedt. Tack också till Elin
   Strand Ruin som lyfte idén om en hyllning till
   Lena Gustavsson och Kista+konst projektet.
   Ett projekt Lena Gustavsson drev
   tillsammans med Lars Arrhenius 2005.    

My Friend. Uppslag ur senaste numret av Gallerian utgiven av Framtidsbyrån. Paulina Cederskär, Jorunn Joiner, Sofia Kumlin.

Gallerian i Liljeholmen som ansluter direkt till Stockholms Tunnelbanenät. Gallerian invigdes 22e oktober 2009.
Är utvecklandet av virtuella butiker något som kan göra så att konsumtionen tar mindre plats och att det lämnas utrymme för andra gemensamma rum i framtiden? Hur ska vi göra så att flera olika värden spelar större roll i avgörandet för vilka platser det är som skapas i staden?


















Privat - privat. Bilder fotade av Matilda Bakke och Alina Jansson i Sturegallerian.
Emelie Meilink, Cornelia Hinds, Alva Schiöler och William Björklund placerar ut fågelskulpturer och dörrar i gallerior. De söker efter mellanrum genom att utan särskilt given tillåtelse placera ut fåglar i miljöer främst utformade för konsumtion. De utforskar ett glapp mellan det förväntade. För dem som lägger märke till fåglarna ville de bryta ett invant mönster. När de placerar ut fåglarna inne i Gallerian på det här viset så vill de göra betraktaren uppmärksam på "Elefanten" i rummet. Elefanten i rummet som i det här fallet är just rummet i sig självt. De vill göra så att folk på ett nytt sätt uppmärksammar arkitekturen. Rum vi på sätt och vis tar för givet och mest ser till som något nödvändigt och praktiskt.


Fågeln i sig själv är stark symbol och vanligt förekommande i olika former inom samtidskonsten, konsthistorien och den offentliga gatukonsten. En skillnad när de placerar in fåglarna i den här arkitekturen är att det blir svårt att se fåglarna som fria.

Gruppen som kallar sig Nyckeln till frihet stötte på en hel del problem i sitt efterforskande, experimenterande och utförande. Det har rört sig om stressade och arroganta människor på plats i gallerian,  nitiska städare och vakter med regler att följa.

Sedan när deras dokumentationsvideo och presentation lades upp på youtube så plockades den inom kort bort från offentlig visning. Anledningen var att de hade använt korta klipp med copyright skyddad musik


Framtidsbyrån har release av Gallerian och når ut till läsare på plats i Gallerian Stockholm. Paulina Cederskär, Jorunn Joiner, Sofia Kumlin.



























































Skulpturen Instängd av William Björklund. Den här placerades sedan ut i hemlighet i en galleria som del av gruppen Nyckeln till frihets verk. En grupp som består av Alva Schiöler, Cornelia Hinds, Emelie Meilink och William Björklund.


Lovisa Nordlöf, Matilda Bakke, Sara Dehlin och Rebecca Carlheim-Gyllenskiöld annonserade efter överblivna kläder. Kläder som folk tänkt slänga eller lämna in till återvinning för välgörenhet. De fck på kort tid ihop väldigt mycket kläder för sitt projekt som blev till olika konstnärliga uttryck, aktioner och performances.

Här klär Sara Dehlin på sig en skulptur de gjorde genom att knyta ihop kläder. På så vis blir Skulpturen till en klänning med släp och de har en plan för att bege sig ut och vandra i shopping-gallerian med den på. (Kjesarens nya kläder). Vad som inte syns på bilden är hur mängden kläder som knutits samman gör den mycket tung.















Inga kläder kastades efter genomförda aktioner utan de lämnades in till återvinning och välgörenhet. Här på bilden syns en papperskorg belägen på östermalm där någon annan dumpat kläder.

Under två fullspäckade veckor utvecklade Laura Edman, Louise Silfversparre, Karin Jensen och Teresa Ranta ett familjespel. Köpcentret - Ett Äventyr För Alla med ©Fördomsfulla Spel som "utgivare". Spelet bjuder på en rad utmaningar och svårigheter. Spelplanen som är en karta över ett köpcenter är inte enkel att ta sig igenom. Det intressanta med spelet är hur det ställer spelarna inför konfrontationer med sina egna fördomar. 


Ett spel som spelar med stereotypa identiteter. Som exempel så kan två spelare inte stå på samma ruta eftersom de vill peka på den generella bilden av Stockholmare som dåliga på att socialisera. Är det inte på tiden att vi gör upp med den identiteten?
 












Stereotyper i miniatyr.









Ett Familjespel - Tidskrävande och svårt. Spelet bjuder också på en hel del som kan leda till diskussioner för de som möts vid spelbrädet.
         ¨
Oliver Norberg har gjort ett förslag över hur han vill föra in yttre rymden med svarta hål, meteoriter och dess okända mörker i shopping-gallerian. Det här ska leda till att människor ska stanna upp och söka på djupet. Med rymden så här närvarande i en ganska steril miljö är det enkelt att associera till diverse sciencefiction-filmer och inte minst Harry Martinssons diktepos Aniara.

Gruppen som började med att kalla sig Kjesarens nya kläder har rört sig och utmanat semioffentliga rum på flera sätt. De har bland annat adresserat överkonsumtion genom ett antal performanceaktiviteter och skulptur. Kläder har på olika vis placerats utanför de för oss självklara sammanhangen och blivit symboliskt laddade. De visar på spår och konsekvenser som annars göms undan i en shopping-galleria. Videos och fler bilder från deras olika aktiviteter kommer presenteras inom kort.

Mallrats vid Viktor-rydbergs gymnasium under delpresentation och förberedelser inför aktioner och interventioner i Stockholms shopping-gallerior.




























































Framtidsbyrån jobbar inför en release i Gallerian. Här är några smakprov på uppslag ur deras katalog. Framtidsbyrån är grundad av Jorunn Joiner, Sofia Kumlin och Paulina Cederskär.