En konsthistorisk och relevant referens för Mallrats är Situationisterna som
verkade mellan år 1957-1972. "Situationistiska internationalen".
verkade mellan år 1957-1972. "Situationistiska internationalen".
Ett tidigt projekt som situationisterna ägnade sig åt kallades ”dérive”, vilket kan
översättas med driva.
Detta innebär att man vandrar omkring i stadslandskapet
för att se hur
de olika stadsmiljöerna påverkar sinnesstämningar och känsloliv.
Man
skulle stänga av de viljestyrda processerna och släppa fram ett lekfullt
och
konstruktivt beteende. Under vandringarna talade man med varandra
om hur
man upplevde olika saker och de blev på så sätt också ett
instrument för att
analysera sig själv. Ur detta utvecklades en teori om
psykogeografi, det vill säga
hur fysiska miljöer påverkar oss
känslomässigt. SI menade att den modernistiska
stadsplaneringen och
arkitekturen bara bidrar till ett samhälle där människor blir
allt mer
isolerade. Den moderna staden reduceras till att bli en kuliss för
konsumtion.
